Friday 21 September 2012

AGRIKULTURA KOKO HUSU AIJUDA HUSI MAPF


Tempo Semanal-Lospalos, 21/09/2012

Tratores sira ne'e bou hamutuk iha
 duut laran iha IV Governu ninian
Atu garantia Agrikultor sira nia moris, Governu tenke ajuda Agrikultor hodi dezenvolve produsaun lokal hodi hamenus dependencia ba produsaun agrikula husi estrajenru no Governu presiza foo liu prioridade atu sosa produsaun iha rai laran.

Problema Agrikultora la’os novidade foun ba povu Timor-Leste. Tanba, realidade hatudu, iha fatin barak to’o ohin loron agrikultor sira enfrenta hela problema. Situasaun ne’e kuaze akontese ba agrikultor sira iha barak inklui Distritu Lautem.

Kuaze 98% komunidade Distritu Lautem moris husi vida Agrikultor. Tan ne’e, sira husu ba V Governu ne’ebe lidera husi PM Xanana Gusmao no liu-liu ba Ministeriu Agrikultor hodi bele fo asistensia masimu ba agrikultor sira iha area refere. Tanba, tinan barak ona mak agrikultor balun sei hala’o serbisu iha sira nia moris agrikultura ho sistema tradisional.

Nu’udar toos nain, Andre M. soares, husi aldeia Liarefa Suku Parlamentu, Sub-Distritu Moro, Distritu Lautem hateten katak, produsaun agrikula di’ak maka, agrikultor mos moris di’ak. Tan ne’e, Governu, liu-liu Ministeriu Agrikultura no Peska (MAP), tenke buka meus hodi ajuda trator ba agrikultor sira, atu nune’e, sira (agrikultor-red) labele moris nafatin ho sistema tradisional.

“Ha’u hanoin MAP tenke muda ninia sistema serbisu hodi toma atensaun didiak ba agrikultor sira. Tanba, se lae ami agrikultor ninia produsaun sei la folin. Hanesan agrikultores. ami presija tebes MAP nia tulun” dehan Andre.

Nia hatutan, MAP presija tebes ajuda Agrikultor sira hodi hadia kanu no barazen irigasaun nian. Tanba, irigasaun ne’ebe di’ak bele fo hasa’e mos rendimentu ba agrikultor sira. La’os de’it ida ne’e, Andre ne’ebé durante ne’e halai natar uza sistema tradiosional husu mós ba MAP atu tulun trator ba sira hodi nune’e sira bele uza halai natar.

“Se rezultadu serbisu iha tinan ne’e la di’ak, entaun ita tenke buka hadia iha tinan oin mai” nia fo hanoin.

Nune’e mos, Xefe Suku Baduru AnacLeto Fernandes hateten, ho mudansa klimatika ne’ebe iha fó dezafiu boot ba to’os nain no natar nain sira. Tanba, sira nia produsaun iha tinan ida ne’e ladun iha rezultadu di’ak.

Komunidade suku Badaru kuaze moris hanesan agrikultor, maibe, tinan ida ne’e sira halai natar tarde, tanba irigasaun la di’ak. Nune’e mos, sira uza hela irigasaun tradisioanl hodi kanaliza bee ba sira ninia natar.

Iha ceremonia inaugurasaun V Governu konstitusional presidenti da Republika husu ona atu Ministeiru Agrikultura  hadia ninia prestasaun. Wainhira sosa trator barak maibe governu sei importa  foos husi rai seluk ne’e presiza buka hatene ninia naksalak.


Iha parte seluk deputadu Parlamentu nasional husi opozisaun mos sadik Ministru agrikultura hodi hatoo justifikasaun kona ba gastu ba sosa Traktor ho produsaun. “Ha’u haree katak ministeiru Agrikultura fahe traktor lemo iha hau nia subdistritu venilale no hau haree trator sira atu dudu tetuk hotu ami nia foho maibe tinan bain loron importa nafatin foos husi rai liur,” so’e piadas husi Deputado Manuel Castro iha debare programa V Governu ninian foin lalais ne’e.(**)

No comments: